Men som sagt nu är jag hemma. Dags för nya äventyr, men inte ute i vida världen, utan i Lönsboda. Jag är inte deprimerad längre, men tro mig det har jag varit. Det är en rejäl omställning en kulturkrock. Allt är så "no worries" och så kommer man hem till petiga Sverige och Lönsboda, där man inte kan göra nåt förrän ALLA vet. Det är svinkallt och i Darwin är det kokhett och underbart! Människor är omtänksamma och öppna och inte sköt-dig-själv som i Sverige. Åh ja, jag saknar det allt! Det var så skönt att ha sitt liv i en väska, packa ihop och dra om det inte fanns något jobb eller nåt annat kul, eller helt enkelt om man tröttnat på stan. Nu är jag fast här så istället för att flytta på mig flyttar jag på mina möbler och låtsas att jag är någonstans där det är varmt och gömmer mig under duntäcket.
Jag saknar mycket men mest saknar jag Sam.
li.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar